En-komma-fem-mils-stolpen

Här sitter jag i köket. Helt svettig. Har slängt in en långpanna i ugnen med resterna från helgens middag (i sånna här stunder ångrar jag lite att jag icke äger en micro. Jag vill ha mat nu!). Och det är inte därför jag är helt svettig (tack och lov). Jag kom nyss hem från min längsta löprunda ever. Jag gick upp för trapporna i trapphuset med 15 km i benen. Så sjukt grymt av mig att orka! Efter detta känns Göteborgsvarvet och 21km faktiskt inte heeelt omöjliga. Jag har haft sån ångest över detta. Varje gång någon påminner mig om att jag ska springa över TVÅ MIL får jag ont i magen. Jag som bara sprungit milen 3 gånger i hela mitt liv och inte en meter längre. Tills idag! Och nu känns det bättre. Jag sprang milen för första gången i mitt liv nu i februari. På löpbandet. Det va så jävla tråkig-jobbigt. Men jag gjorde det. När jag var yngre sprang jag ALDRIG. Jag sa att jag inte hade någon löparkropp. Bullshit. Jag hade bara för dålig kondition för att orka springa. Då kan vem som helst skylla på dåliga gener. För tre år sedan började jag gå på Indoor Walking en sisådär 3 gånger i veckan – hela vintern. Fråga mig inte hur jag orkade med det. Det gjorde dock att jag fick upp konditionen och när jag på våren drog på mig löparskorna och sprang en sväng i solen så orkade jag springa! Det var en sån sjukt skön och helt ny känsla. Inte sådär jobbigt där varje steg är ett krig, utan sådär när man bara springer utan stopp (okej, kanske inte riktigt utan stopp…). Så för dig som saknar den där löpar-genen = börja träna kondition på gymet eller gå på olika roliga pass så du får upp flåset! Det är ett mycket roligare sätt än att gå på löpningen direkt och inte orka så mycket.

Vad gäller Göteborgsvarvet så är det nog bara till att ha världens jädra vinnarskalle. Och det har jag ju fått höra att jag faktiskt har. Iallafall när det gäller frågesport… (?) Nämen såatte. Detta kommer ju gå bra…

Nu känns min kropp helt trasig och jag ska ta ett låååångt bad. Igår började jag kolla på Downton Abbey. Har inte riktigt kommit in i serien än (somnade efter 30min), men jag ska ge det en chans. Alla säger ju att den är så himla bra! Tydligen tog det mig 20 minuter att skriva det här inlägget för nu har maten typ blivit bränd.

Habbahubbe tack för krubbe, hugg in!