NYA ZEELAND, DEL 2

25 juni, 2016

DAY 87 – Torsdag 31 mars

God morgon från Waitomo! I morses va det så sjukt kallt inne i bilen! Kändes som minusgrader! :o Har aldrig varit så svårt att lämna värmen under täcket. Vi gjorde gröt med massa sylt till frukost inne på hostlet.

Sedan åkte vi bara över vägen till Black Water Rafting Co där vi mötte vår grupp. Rafting nere i grottor! Så himla cool upplevelse alltså! Förutom det faktum att vi va frusna efter att ha sovit i den kalla bilen, att det va kallt utomhus, och att vi fick kränga på oss varsin blöt och iskall våtdräkt! KALLASTE jag varit med om! Skakade hela briefingen. Sedan fick vi fira oss 30m ner i en grottöppning med säkerhetssele och rep. På ett ställe va det inte större än att man precis kom igenom. Nere i grottorna fick vi åka linbana, klättra upp för vattenfall, åka gummiringar på en iskall flod 60m under marken. Vi fick hoppa ner i floden från en klippa 2m upp och det va en sån sjuk chock när man hamnade under ytan i det iskalla vattnet! Det va typ 4 grader! Sedan fick vi se massa glowworms i taket på grottorna och efter någon timma slutade kroppen skaka okontrollerat. Haha. Angående lysmaskarna: Tror att det är bakterier i larvens bajs längst ut på rumpan som lyser för att locka till sig insekter. Flugorna fastnar i en klibbig ”fiskelina” som larven hänger ner. Sedan halar den bara upp lunchen. Låter inte så härligt kanske, men taket i grottorna lyste verkligen som en stjärnhimmel.

Har tyvärr inga bilder från detta för man fick inte ha med sig egen kamera ner i grottorna. Denna bilden är lånad, men såhär såg det i alla fall ut. Vår grupp köpte företagets bilder ihop, delade på kostnaden och sen tog två holländska tjejer usb-minnet för att skicka bilderna till oss andra. Inga bilder kom… Blir så jävla sur på sånna människor. Hatar dom för det.

Efteråt fanns det bara ljummet vatten i duscharna men det kändes lyxigt ändå! Efter den upptinande duschen körde vidare sydväst mot New Plymouth där vi planerar att campa i natt. Skönsjungandes till Jöbacks Guldet blev till sand.

Jättedålig bild men så här ser det ut! Med gröna kullar med får eller kor på.

När vi kom till Urenui stannade vi till för att tanka och köpa frukt. Det är här det börjar gå utför… Det sista mannen på biluthyrningen sa till oss va nämligen ”Och glöm inte att tanka diesel”. Det är vi båda hundra på. Med andra ord ifrågasatte vi smart nog inte varför munstycket inte helt passade när vi tankade fullt. Med diesel. I en bensidriven bil. När jag kommer ut från mataffären står Archie utanför bilen med varningsblinkers på. Bilen startar inte. Den känslan i magen…

Precis bakom bensinmacken låg, sån tur var, en bilverkstad och vi lyckades rulla husbilen 10m runt hörnet. En gullig liten man hjälpte oss och lovade att kolla på bilen det första han gör i morgon bitti. Instickare: Folket på nya Zeeland är världens trevligaste. (På riktigt) Vill krama alla. Vi vill dock strypa mannen på biluthyrningen som sagt fel till oss!

Eh. Vet inte riktigt om ni kan föreställa er stämningen här? Vi va säkra på att det skulle kosta typ 10k att fixa, om detta nu ens går att laga. Har aldrig sett Archie bryta ihop så fullständigt. Han pratade inte mer på resten av kvällen. Haha. Jag försökte tänka positivt och gjorde kvällsmat på parkeringen utanför macken. Det blev till och med varsin avokadohalva till förrätt. Archie drack vinet direkt ur flaskan och ville inte ens spela kort. Sedan gick vi 400m ner till en public toilet bredvid en lekplats. Det va helt mörkt och öde i bostadsområdet och vi triggade igång varandra med olika skräckfilmsscener. Så himla onödigt.

• • • • • •

DAY 88 – Fredag 1 April

Otroligt nog tyckte jag att det va en ganska mysig kväll igår, trots att vi sov på en asfaltsuppfart till en bilverkstad i världens minsta byhåla på norra Nya Zeeland. Vi ställde klockan på 06 idag eftersom vi inte ville ligga och sova när mannen på macken började jobbet 06.30. Allt va redan pinsamt så det räckte.

De kunde inte titta på bilen förrän 09 så vi vilade tills dess.

Sedan gick vi till ett café på andra sidan vägen och satt där i tre timmar. Wi-fi, gott kaffe och riktig toalett! *hjärta* Archie kollade börsen och jag bloggade.

Vid 12 va bilen klar och hela kalaset gick på typ 1900 kr. Jag blev asglad! Trodde det skulle bli mycket dyrare. Han sa även att det va tur att vi tankat diesel i en bensinbil. Hade det varit tvärtom hade det inte blivit riktigt lika bra…

Ser ni förresten skylten på soffkanten? Ja det är vår toalett. Hade kanske förväntat oss mer när det stod att bilen hade toalett, än att lyfta på sofflocket och sätta sig mitt i bakluckan. Haha! (Vi använder inte den… Bara så ni vet.)

Sedan körde vi vidare söderut med berg runtom oss. Stämningen började lätta en aning.

Det känns ganska amerikanskt på något sätt. I de flesta små städerna har de låga byggnader längs med vägen. Som alla streetmalls de har i USA ungefär.

Vi stannade på vägen och gjorde omelett med en burk tonfisk på toppen. Archie har nästan släppt det här med tankningen nu.

Granarna man ser längs vägarna ser ut som något från Kalle Anka.

Vi hittade en gratisparkering med el i Whanganui och när vi kom dit blev det halleluja i dubbel bemärkelse. Parkeringen visade sig först vara ledig och sedan visade det sig att det var självaste kyrkan som bistod med den. Man fick lämna en gåva till församlingen som tack om man ville.

Ganska direkt behövde vi uppsöka damernas och spelade därför en omgång biljard på en närliggande pub. Mest som täckmantel för att få uträtta våra naturbehov på deras toalett utan att uppfattas som hemlösa.

Sedan gick vi ut för att leta upp en butik som sålde gotter.

Mörk choklad, mentos och sura regnbågsremmar! *hjärta*

Är svag för tegelväggar.

Sedan spelade vi lite kort, läste och skrev dagbok utanför Guds hus.

Vid 21 gick vi lite diskret till en annan pub och lånade toaletterna för kvällsrutinerna. Förstår hur jobbigt det måste vara att inte ha något hem att gå till och istället behöva leta efter toaletter på stan flera gånger per dygn. Det är inte lätt. Hatten av till alla som kämpar med det i sin vardag.

• • • • • •

DAY 89 – Lördag 2 April

God morgon från 5kvm! Idag blir det special K och fil till frukost. Kyrkan va inte öppen eftersom vi åkte så tidigt på morgonen, så vi kunde inte lämna någon donation som tack för gratis övernattning och el även om vi kommit ihåg det. Glömde nämligen… Tack för elen Gud.

Vi körde vidare söderut mot Wellington.

Vi va framme lagom till lunch och hittade en gratis parkering i småbåtshamnen Evans Bay Marina. Här fanns det till och med toaletter. Vi lagade snabbnudlar igen. Det är så omständigt att laga mat på en sån här liten yta. Man måste ha gasplattan utanför bilen också, vilket gör matlagningen påverkas av väder och vind. Inte ultimata arbetsförhållanden med andra ord.

Blandar man ut nudlarna med lite tonfisk och soja så håller man sig mätt länge. Helt okej faktiskt! Undrar hur mycket näring vi fått i oss per måltid det senaste.

Efter lunchen gick vi 300m till simhallen! Vi betalde 50kr/pers bara för att få använda duscharna. Det visade sig att de även hade en spaavdelning som man fick använda! Lyckan! Archie badade bastu, länge, och jag låg i ett varmt bubbelbad! Efteråt va vi varma, fräscha, glada och sådär mosiga och trötta som man blir när man varit i simhallen. Älskar den känslan.

På eftermiddagen tog vi vår lilla husbil och körde in mot centrum för att kolla på en utställning på Te Papa Museum. Hela Wellington består av små gröna kullar känns det som. Husen ligger inbakade ihop med skogen överallt och jag tycker det ser ut som något ur en saga.

Klockan va ca 15 när vi parkerade inne i stan och det va fullt med människor överallt. Det va någon form av ”göteborgskalas” i hela hamnområdet med dånande musik och festivaldrömmiga ungdomar. Archie tittar på alla som dansar, festar och är glada och tittar sedan på mig och säger lite uppgivet: ”Jaha, då går väl du och jag in på ett museum då.” Haha. Ibland känner man sig bara gammal.

Hur som helst fick vi se den här STORA bläckfisken! Tror den va typ 5m lång och att ögonen va lika stora som tallrikar! De har de största ögonen i världen. Vad man vet hittills i alla fall. Älskar bläckfiskar. Typ mitt nya coolaste djur.

Sedan gick vi in och såg utställningen Gallipoli – The scale of our war. ”Slaget vid Gallipoli var ett fältslag under första världskriget som ägde rum mellan 25 april 1915 och 9 januari 1916 på den turkiska halvön Gallipoli, där brittiska, franska, västafrikanska, indiska, newfoundländska, nyzeeländska samt australiska styrkor genomförde en operation vars mål var att inta Istanbul.” Källa: Wikipedia.

Det är Weta Workshops som har gjort dockorna till utställningen och de var så verklighetstrogna att jag inte trodde det va sant! Helt sjukt imponerande. Weta gör bland annat rekvisita och kostymer till storfilmer som Sagan om Ringen, Avatar, District 9 mfl.

De va inte små heller.

Det går inte fånga på bild men varenda liten detalj va så genomarbetad och välgjord. Jag kunde typ inte se att det inte va en riktig person ens när jag stod nära. De sätter dit alla hårstrån ett och ett. För hand. Vi fick veta att det tog 2 hela arbetsdagar att göra ETT ögonbryn. Hantverk i sitt esse alltså.

Vet inte hur många dockor det va totalt men minst 10st. Måste tagit så sjukt lång tid och kostat så sjukt mycket pengar. Älskar att folk lägger ner sin tid och själ i sådant här. Och att det är gratis för allmänheten att gå in och få se det!

Brev märkta med ”Return to sender”. Allt va så verkligt med denna gråtande kvinnan. Rekommenderar verkligen att se denna utställningen. Tror den ska vara öppen fram till 2019 eller något sånt. Archie gillar krigshistoria och jag hantverk. Här fick vi båda två samtidigt.

Sedan va vi superhungriga och köpte med oss den dyraste pizzan jag någonsin köpt utan att tänka. Hunger trubbar av logiskt tänkande. 175kr för en pizza liksom.