DAY 28 – Måndag 1 februari
Idag lämnade vi Tomato hotell och tog oss till östra sidan av Langkawi med taxi.
Vi lyxade till det med en kaffe här (detta händer bannemej inte ofta) medan vi väntade på färjan.
Färjan tog typ 3h och dagens andra lyx va att de visade Hotell Transylvania 2! wiho! (Ja, det är en tecknad film avsedd för barn). Archie föredrog sin krigsbok…
Färjan tog oss till ön Penang där vi bad en taxi att köra oss till ett ”billigt hostel”… Ok. Har inte sett något sunkigare. Någonsin. I dunkla, inrökta rum låg ”skumma” personer och rökte i sina sängar och stirrade på oss när vi gick förbi i den mörka korridoren. Ett knarkhus typ. Jag VÄGRADE bo där. Va säker på att vi typ skulle bli dödade i sömnen. Med kniv. Archie förstod inte varför jag va så negativ. Så farligt va det ju inte? Alltså. Ibland vet jag inte vem du är…
Taxin hade hunnit åka så vi gick in på busscentralen mitt emot för att, i första hand, trycka i oss en livsnödvändig chipspåse och sedan fråga om någon kunde tipsa oss om ett hotell i närheten. Som INTE låg på andra sidan vägen. Jodå, 10 minuter åt höger finns ett ”bra” hotell. Okej. Då är det bara att börja traska då, för vi är för snåla för en ny taxi den korta biten.
30 min senare stapplar vi, svettiga och mentalt nedbrutna, in på Alora hotell med våra 20-kilos-ryggsäckar. Vem fan sa 10min?! På vägen tog jag EN bild. På denna lilla kyrkogården. De små gravstenarna på kyrkogårdarna här ser ut som stora schackpjäser.
Hotellet va lite över budget men det spelade ingen roll just då. GE MIG EN REN SÄNG. Vi hittade en kinesisk veggorestaurang bakom hotellet och jag valde kycklingspett som uppenbarligen inte va gjorda av kyckling… På hotellet Skypade jag med min bror för första gången sen vi åkte, och sedan somnade vi som två barn.
DAY 29 – Tisdag 2 februari
Ny dag. Nya möjligheter. Fan va käckt!
Archie spenderade gårkvällen med att planera dagens resor och färdmedel mot ön Pangkor medan jag va glad att slippa använda hjärnan. Det började med en astidig lokalbuss för 2sek/pers där vi, två gringos, blev nerstirrade av alla som va på väg till jobbet. Archie va nöjd för att det va så billigt (jämfört med taxiresa samma sträcka igår för 160sek).
Sedan blev det om möjligt ännu bättre. Han hade hittat en ”lastfärja” till Butterwort på fastlandet som va GRATIS!? Vilken lycka!
En riktig super-planerare till kille den där.
I Butterworth diskuterade vi eventuella risker och fördelar med att hoppa ner från gångbron och landa på de platta tågvagnarna som åkte förbi. Så åker man ju snålskjuts i filmer hela tiden?
Det slutade med att vi valde bussen i alla fall. Vi väntade på busscentralen i flera timmar.
Vissa passade på att sova på marken.
Äntligen framme i Lumut runt 17! Här väntade vi ytterligare två timmar.
Sedan tog vi en färja över till Pangkor för 10sek/pers. Vi har rest sjukt länge och billigt idag. Allt som allt 44sek/pers.
När vi kom fram och blivit avsläppta av en taxi (som vi delade med två vitryssar och fyra polacker) var detta bland det första vi såg. Eh. Okeeej…
Nästa konstiga sak som hände va när vi mötte två unga polacker som åkt med samma buss och färja som oss. Tjejen frågade om vi hittat något bra ställe att bo på i natt och vi svarade att ”Jo, men vi är inte säkra på att vi ska ta det. Men det va billigt. Kostade bara 80myr/natt och va helt okej standard. Ni då?” Killen svarar med stark brytning och ett fånigt leende ”Ah nice. We. Ten”. Vafan? Det är ju 20 spänn per natt?! Var?! Tänkte vi. Tjejen som va superglad hela tiden tillade snabbt ”In tent!” med världens största leende. Jag och Archie utbytte en snabb blick som i princip sa vi hade också bott i tält om det inte vore för den lilla detaljen att vi gärna vill ÖVERLEVA. Det finns sjukt många okända djur man inte vill få in i ett tält i detta landet… Som om hon hört våra tankar lägger hon glatt till ”Two times a day! Monkey attack! Haha!” Eeeeh. Okeeeeej.
Vi kollade alltså först på ett backpacker-ställe, men jag tyckte inte att det va värt priset. På hotels.com visste jag att detta stället fanns, inte mycket dyrare men man fick sjukt mycket för pengarna. Vi checkade in och väntade två timmar till. För den som väntar på något gott…
Väntar aldrig för länge!
För vid 22 kom äntligen våra bästisar Gustav och Henrika! Vi startade ju resan hos dem i Qatar och det är ju världens roligaste sak att de ville komma hit och hänga några dagar ihop med oss! :) Vi åt kinesiskt på en restaurang som nog egentligen hade stängt…
DAY 30 – Onsdag 3 februari
God morgon Pangkor! Vi tog lite sovmorgon och under frukosten planerade vi dagen. Jag konstaterade att mitt mål på denna ön är att hitta och fota en Hornbill.
Två minuter senare landade tre stycken i trädet bredvid vårat bord! Tur att jag alltid har med mig kameran :)
Nu när jag fått min önskan uppfylld fick de andra bestämma planen för resten av dagen. Efter frukosten promenerade vi längs vår långa strand (som va helt tom på folk) bort till den bredvid. Säkrast att bada där alla andra badar.
På vägen dit såg vi små fina ödlor.
Sedan kom vi fram till detta lilla paradis.
Och hängde här i några timmar.
”Hur många sandkorn får plats i en näve”-diskussionen fortsätter…
Vissa andra hade viktigare saker för sig… Älskar den sandiga nosen ♡
Vid lunch försökte vi hitta ett ställe som hade öppet och serverade mat. Det va lättare sagt än gjort. Det är nog fortfarande lågsäsong… Chinese new year startar dock till helgen. Kanske allt drar ihåg mer här då… Hur som helst så hittade vi till slut en restaurang som både hade öppet och serverade mat. För 4kr. Det smakade där efter också… Archies kroppsspråk säger ungefär exakt det han tänker. Och?! Det är ju så jävla billigt.
På kvällen öste regnet ner och vi spelade hjärter på verandan ihop med åska och blixtar ♡
No Comments